2019 > 08

Vissa ord och meningar bara fastnar hos en. De ger en insikt eller en genklang som gör att man bara måste stanna upp en stund, och läsa raderna en gång till.

Sådana tankar har jag hittat hos Ignatius, som trots att han tillhör den kristna tolkningstraditionen ändå har väldigt mycket att ge även oss icke-religiösa. Hans tankar är bara 500 år gamla och håller än:

"I tystnaden växer känsligheten för nyanser. Endast den som tiger kan höra."

"I ömsesidig vänskap mellan två människor – berörs själen, äger kommunikation rum, uppstår verklig attraktion."

"Kommunikation skall i möjligaste mån vara öppen och konkret, personlig och autentisk. Ju djupare den går, desto mer tillfredsställande är mötet. Efter någon tid kan orden bli färre och de älskande är hos varandra och tiger."

Om bön/meditation: "Också när man har mycket att göra och knappt kan ta sig tid så skall man aldrig hoppa över denna korta övning. Minst en kvart om dagen är nödvändigt, helst på kvällen. Man drar sig tillbaka till en lugn plats och kommer till ro. För sitt inre låter man dagen rullas igenom timme för timme. Eller man koncentrerar sig på några intensiva erfarenheter och möten. Framförallt ska de upplevda känslorna återupplivas; glädje och sinnesro, smärta, vrede och sorg."

"Väsentliga processer och beslut äger rum på känslornas och hjärtats område snarare än i tanken och huvudets."

"En vägledare ger inte direktiv. Utan hjälper den som övar sig i att identifiera rörelserna. Ingriper inte i processen, och motstår alla försök att styra åt ett håll. Den andliga vägledaren håller sig neutral och låter vågskålarna röra sig fritt i den ena eller den andra riktningen. Skaparen ska kunna kommunicera direkt med sin skapade varelse – med själen hos den som övar sig."

"Kärlek betyder i detta sammanhang att kärleksfullt acceptera sig själv med sina begräsningar och svagheter – kanske det viktigaste tecknet på andlig mognad och ett resultat av andliga övningar.

"Den som har lagt märke till och accepterat sina egna begräsningar kan i vardagen hantera sina positiva och negativa sidor på ett klokt sätt och integrera dem. Verklighetsanpassningen växer och arbetet blir effektivare. Han tar sig endast an uppgifterna han klarar av."

"Processen att acceptera sina egna begränsningar – är plågsamma och desillusionerande men gör att man kan säga ja tillverkligheten. Man kan bara bli befriad från det man accepterat. Kärlek är inte bara en kamp för det goda utan klokhet i förhållande till verkligheten."

Allt ur boken "Ignatius av Loyola - en mästare i andlig vägledning" av Stefan Kiechle, 2007.

Notering: Ignatius av Loyola, egentligen Íñigo López Oñaz y Loyola (baskiska), född 23 oktober 1491 på slottet Loyola i Azpeitia i Baskien, död 31 juli 1556 i Rom, var Jesuitordens grundare. Han vördas som helgon inom Romersk-katolska kyrkan, med minnesdag den 31 juli.


 
Läs hela inlägget »

”Ytterst sett är vårt liv en fråga om vilken dimension som ska få mest inflytande över vårt inre – den onda eller den goda dimensionen”, skriver Bertil Ohlson i boken ”Andlighet på svenska”.

Han skriver att det finns många betydelsefulla livsaspekter men att det med allt annat i beaktande, primärt är ett val mellan att verka med en ond livsdimension eller en god livsdimension.

I hans resonemang står hela människan, både som kropp/materia, som själ/psyke och som andlig varelse, under inflytande och påverkan av en ond och en god dimension.

Jag har tagit med ett litet utdrag ur hans omfångsrika resonemang, för att det dels innehåller intressanta tankar, trots att tankarna vid ett första påseendet känns otidsenliga, dels för att det idag kan behöva reflekteras över de val som vi som individer dagligen står inför; att primärt följa en ond andlig dimension och fokusera på egennytta, drivas av missunnsamhet, skenhelighet, estradreligion eller hänge sig åt negativism och manipulation med mera, alternativt att välja att närma sig och låta sig stå under inflytande av en god andlig dimension.

Även om jag inte vet om Bertils tankar är ”sanna” så tycker jag att de kan fungera som förklarings- och reflektionsmodell till det mörker som uppfattas i världen och det ljus som går att erhålla. Och det förtydligar att vi som individer har ett val att begrunda och slutligen göra, aktivt eller passivt.

Han är noga med att poängtera att det positiva inte handlar om goda ”handlingar” - det goda verkar på ett djupare sätt. Han påpekar också att det inte heller utplånar mörker, utan att den goda dimensionen kan ge en harmoni till människans inre centrum och en kraft och energi att övervinna negativa skeenden. Det kan till och med ge ett inre läkande.

Författaren skriver vidare att det vi kan göra är att förhålla oss sensitiva och lyhörda, använda känslor och intuition, så att vi kan lära oss särskilja dimensionerna, så att rösten från den goda dimensionen kan göra sig hörd.

Den goda livsdimensionen är vårt egentliga hem, förtydligar han. Den plats som är mest naturlig för oss. Och en närkontakt med den andliga världen är inte märkvärdigare än att ha kontakt med sitt fysiska hem när man är på en tjänsteresa. Som andliga varelser har vi ett ”hem” som vi alltid är del utav, och vi är ständigt eftersökta från den andra sidan. Dock måste man som människa öppna upp för kontakten med den andliga dimensionen. Om den ena sidan vill samtala så fungerar det inte om inte den andra sidan lyft på telefonen, för att svara på signalerna som kommer. Svårare än så är det inte. Det är "bara" att ge gensvar till den närvaro och den andliga urkällan som vill stå i kontakt med oss.

Bertil Ohlsons bok är mycket omfattande och detaljerad, så mer än ovan är det svårt att återge. Var och en som är intresserad rekommenderas att läsa den. Den är som sagt var intressant och väcker många tankar och känslor.

Läs hela inlägget »

I samband med en fjällvandring kom en tidig morgon följande budskap:

- Att leva i samklang med naturen och i naturen innebär blott ett silkestyg mellan andevärld och människa. Det är där vi kan ha en kommunikation och ett utbyte som är totalt.

Det är aldrig meningen att vi ska vara i en och samma värld. Vi ska alltid vara i olika dimensioner. Men en närhet är viktig. Vi behöver flöda kunskap till er. Ni behöver skicka signaler och känslor och bön till vår sida. Vi är här för att hjälpa er på vägen. Och därför behöver vi ha en kommunikation löpande hela tiden. Och den kommunikationen behöver ske på något sätt.

Man kan gå till mediala krafter, man kan gå till konsten, man kan vara ute i naturen, man kan utmana sina öden och känna extrem livsnärvaro i vissa situationer. Och där få en tät kontakt.

Men vi förordar en miljö och en livsstil som är i harmoni med sitt hjärta, och att man befinner sig på platser där man känner att hjärtat kan vara öppet. Att man befinner sig bland människor där man känner att hjärtat är öppet. Och gärna under enkla förhållanden. Då finns inte så mycket som tar ens fokus. Det är inte alltid lätt att bibehålla fokus med många yttre och inre impulser.

Läs hela inlägget »

Blogg: Senaste inläggen

Arkiv

Länkar

-

Etiketter